Suomeksi

Mörne, Arvid

Fakta

Född 6.5.1876 i Kuopio

Död 15.6.1946 i Grankulla

Var bosatt i Grankulla från år 1911.

Studier och yrke: Student 1894. Studier i litteratur och historia vid Helsingfors universitet, fil.mag. 1897, fil.dr. 1910. Föreståndare vid Mellersta Nylands folkhögskola Finns 1899-1909, lärare vid samma skola 1909-11. Docent i inhemsk litteratur vid Helsingfors universitet 1913-43. Redaktör vid Nyländska posten 1900-02 och Veckans Nyheter 1902-04. Medarbetare i Arbetaren och Helsingforsposten, litteraturkritiker i Dagens Press och Svenska Pressen.

Författarens röst

Sjömansvisa

Båklandets vackra Maja
är du min hjärtanskär,
ser du min vimpel vaja
vid ditt bruna skär?
Duken är röd och namnet ditt
sirligt sömmat i guld och vitt.
Båklandets vackra Maja
är du min hjärtans kär?

Du var ljuv att betrakta ,
len som ett silkesskot.
Tången knastra sakta
under din bara fot.
Dungen var tyst och soln gick ned.
Stranden blev mörk på Båklandsed.
Du var ljuv att betrakta,
len som ett silkesskot.

Båklandets vackra Maja
Var du min hjärtanskär?
Grannare vimplar svaja
Snart vid ditt bruna skär.
Vågen för bort ditt spår på strand,
vägen bär annan tång iland –
Båklandets vackra Maja
Var du min hjärtanskär?

Arvid Mörne

Människorätt och skärgårdsidyll

I Arvid Mörnes författarskap och liv hittar man två grundpelare. Den ena är en vilja att ta parti för de svagaste och den andra är hans beundran för den karga finlandssvenska skärgårdsnaturen. I sina första diktsamlingar hyllar Mörne skären, havet och det dansande skummet. I dem kan man ännu inte se hans moraliska värderingar, även om en tro på mod och uthållighet i strid skymtar fram.

I senare dikter talar han i arbetarens namn och några av de få kampsånger som finns på finlandssvenska hittar man i hans tredje diktsamling. Senare skriver Mörne bl.a. om orättvisorna som de svenska torparna råkade ut för. Något som många inte känner till är att det är Arvid Mörne som skrivit den populära visan "Båklandets vackra Maja".

Utfrusen

Arvid Mörne växte upp i det finska Kuopio i en svensk familj. Han fick därför kontakt med och en förståelse för den finska kulturen och det finska språket redan i barndomen. Under sin studietid fick han se samhällsförhållanden som gav honom en socialistisk livssyn. Denna politiska inriktning tappade han aldrig bort helt och hållet. Å andra sidan var han också formad av sin egen miljö.

Hos Mörne fanns både den finlandssvenska bildade klassens krav på solidaritet och studentkamraternas kampvilja och patriotism, vilket ledde till att man frös ut honom från båda håll. Efter att ha varit föreståndare för Finns folkhögskola i tio år fick han avgå eftersom man inte gillade hans engagemang vid storstrejken. Arvid Mörne kände sig ofta utanför och det är först efter sin död som han fått större uppskattning.

Till Grankulla

Arvid Mörne gifte sig med Signe Hagelstam, som var skådespelare. År 1911 då Villa Granmora stod färdig i Grankulla flyttade familjen in med sina tre barn: Barbro, Håkan och Gudrun. Av dem blev Barbro och Håkan också författare. Även om Arvid Mörne var en tillbakadragen person höll han kontakt med många finlandssvenska, finska och skandinaviska författare. Bl.a. Elmer Diktonius hörde till de goda vänner som besökte honom i villa Granmora. Mörne bodde i Grankulla fram till sin död.

Text: Alexandra Berg
Foto: Svenska litteratursällskapet

Källor:
Finlands svenska litteraturhistoria II, uppslagsdelen, red. Michel Ekman. Helsingfors 2000
Palmgren, Paula: "Mänskor och minnen" i Aktiebolaget som blev stad, Grankulla 80 år, Grankulla 1986
Warburton, Thomas: Åttio år finlandssvensk litteratur, Jakobstad 1984

Verk skrivna av Arvid Mörne:

1899 Rytm och rim [lyrik]
1901 Nya sånger [lyrik]
1903 Bland bränningarna. Interiör i 2 tablåer
1903 Ny tid [lyrik]
1909 Josef Julius Wecksell. En studie [akademisk avhandling]
1910 Döda år [lyrik]
1911 Alexis Kivi och hans roman "Seitsemän veljestä" [litteraturhistoria]
1913 Skärgårdens vår
1914 Den helige Henricus. Drama i tre akter. Ödemarksdramer I
1915 Den svenska jorden. En nyländsk novell. Strandbyggaröden
1916 Från "Saima" till "Vikingen". En studie över den svenska nationalitetsidéns utveckling i Finlands press.
1916 Sommarnatten. Dikter
1917 Den röde våren
1918 Fädernearvet. Skådespel i fyra akter
1918 Offer och segrar från Finlands kampår [lyrik]
1918 Sverige och det svenska Finland
1919 Höstlig dikt
1919 Samlade dikter 1-9
1920 Nya Wecksell-studier [litteraturhistoria]
1920 Solens återkomst. Skådespel i tre akter
1921 Inför havets anlete [roman]
1922 Kristina Bjur [roman]
1923 Karl-Kristians julnatt [novell]
1924 Vandringen och vägen
1925 Ett liv [roman]
1926 Dikter i urval
1926 Mörkret och lågan
1927 Axel Olof Freudenthal och den finlandssvenska nationalitetstanken [historia]
1928 Morgonstjärnan [lyrik]
1928 Någon går förbi på vägen [noveller]
1930 Den förborgade kvällen [lyrik]
1931 Det ringer kväll [lyrik]
1934 Under vintergatan lyrik]
1935 Hjärtat och svärdet [lyrik]
1936 Axel Olof Freudenthal. Liv och gärning [bibliografi]
1936 Vandringsdagen. Lyrik i urval 1924-1935.Teckningarna av Signe Hammarsten- Jansson
1937 Atlantisk bränning [lyrik]
1939 Lyriker och berättare. Finlandssvenska studier [litteraturhistoria]
1939 Över havet brann mars [lyrik]
1941 Sånger i världsskymningen [lyrik]
1943 Det övergivna samvetet. Uppsatser i urval
1944 Sfinxen och pyramiden [lyrik]
1945 Det förlorade landet och andra berättelser
1946 Solbärgning. Efterlämnade dikter


Logga in