Suomeksi

Författarliv i Grankulla

Grankulla har en lång historia som hemort för konstnärer och författare. Grankulla villastad grundades år 1906, vid en tidpunkt då många lockades av tanken på att kombinera urbant boende med närhet till naturen. Idén om att söka en lugnare och mer "äkta" tillvaro utanför stan svepte vid detta sekelskifte över hela västvärlden. Man ville också leva i en hälsosammare miljö, jämfört med städernas trångboddhet och farsoter. Inte minst inom konstnärliga kretsar var det många som kände sig tilltalade av de nationalromantiska idealen kring livet på landet.

I Grankulla har det bott konstnärer av många slag. Förutom författare kan staden stoltsera med bildkonstnärer, musiker, keramiker, arkitekter, industriformgivare och skådespelare. En del av dessa var och är infödda Grankullabor. Andra har sökt sig till staden enkom för att finna en lämplig miljö för sitt skapande. Grankulla har uppfattats som naturnära och fridfullt, med goda skolor och ett kort avstånd till huvudstaden. Tidigare, då Grankulla var ett litet villasamhälle på landet, var det också billigare att leva här än i storstaden.

Speciellt under 1920- och 1930-talen var Grankulla en populär hemort bland konstnärer. Det var också en storhetstid för den finlandssvenska litteraturen, då de så kallade finlandssvenska modernisterna gjorde sig kända också utanför landets gränser. Flera av modernisterna bodde under en längre eller kortare period i Grankulla.

I dåtidens Grankulla samsades klichébilden om "den svältande konstnären" med konstnärer som åtnjöt både status och välfärd. Författaren Ralf Parland bodde i Grankulla under 20- och 30-talen. Han mindes senare sina samtida konstnärer så här:

"Grankulla var kulturoasen där burgna konstnärer och författare levde i sina väldiga villor, medan mindre burgna författare och konstnärer drog sig fram som hyresgäster på vindar och i smärre portvaktsstugor."

Till de burgna hörde Arvid Mörne, Nino Runeberg och Mikael Lybeck, ansåg Parland. I början av 1900-talet var de redan etablerade och prisbelönta, och hade därför råd att bygga sig vackra villor. De som inte hade det lika gott ställt var bland andra Elmer Diktonius och bröderna Rabbe och Olof Enckell. "Hyresgästerna" var främst svenskspråkiga författare och bildkonstnärer, som förenades i ett konstnärligt och ideologiskt brödraskap. Utkomsten var det sämre med, och konstnärslevernet var osäkert till sin natur.

Också efter den livliga mellankrigstiden har Grankulla hela tiden haft sin beskärda del av författare. Många har endast bott en kort tid i staden, medan andra – till exempel Nalle Valtiala och Raisa Lardot – slagit ner mer långvariga bopålar. I början var Grankulla så gott som fullkomligt svenskt, vilket också inneburit att Grankullaförfattare genom tiderna oftast haft svenska som modersmål. Den finska inflyttningen har dock också gällt författare, och på senare år har författarskrået i staden blivit mer tvåspråkigt.

Källor:
Aktiebolaget som blev stad – Grankulla 80 år. Grankulla, 1986
Hällström, Jaana af: Grankulla 1906-2006 Kauniainen – den sista i sitt slag. Grankulla, 2006
http://www.finland.fi/finfo/svenska/litterat5.html, 10.11.2006

Text: Maria Grundvall

Logga in