Söderholm, Kerstin
Fakta
Född 10.3.1897 i HelsingforsDöd 18.12.1943 Småland, Sverige
Studier och yrke: Gått i Grankulla samskola. Författare. Arbetade som sekreterare i Finlands svenska författarförening 1930–1938.
Författarens röst
Du bär på ett ljus som nästan bländar mig.Jag vet inte varifrån det kommer,
jag bara ser det,
Om jag skulle fråga dig, skulle du kanske säga:
„jag känner själv mer mörker än ljus hos mig,
det är en kamp dag och natt just för det mörk-
rets skull,
som vill tvinga mig i sitt våld
den stora förtvivlan
— ljuset ser jag inte.“
Kerstin Söderholm, Ord i natten, 1933
Den bortglömda modernisten
Kerstin Söderholm var en del av den finlandssvenska modernistiska generationen fastän hon i dag blir något i skuggan av andra modernistiska författare, så som Rabbe Enckell och Solveig von Schoultz. Kerstin Söderholm var en känslosam och kultiverad lyriker som debuterade år 1923 med diktsamlingen Röster ur tingen. Söderholm fortsatte med att ge ut dikter i sex samlingar och en volym noveller mellan åren 1923 och 1941. Kerstin Söderholms dikter behandlar bland annat hennes upplevelse av naturen, hennes längtan efter gemenskap och hennes erfarenheter av ohjälplighet. Söderholm var en uppskattad poet av sin samtid och utmärks av sin tragiska livssyn som genomsyrar hennes verk.
Den avslöjande dagboken
Kerstin Söderholm skrev en omfattande dagbok som publicerades postumt enligt hennes egen önskan. Dagboken Endast med mig själv utkom i två delar 1947–1948 och sträcker sig tidsmässigt från den tid då hon var tonårig till att hon begick självmord i december 1943. Enligt Rabbe Enckell är dagboken Kerstin Söderholms originellaste och rikaste verk. Dagboken har av både Rabbe Enckell och Karin Allardt Ekelund ansetts innehålla viktig bakgrundsinformation för förståelsen av Söderholms lyrik. Till hur stor del dagböckerna berättar vem Kerstin Söderholm var har ifrågasatts av litteraturvetaren Torsten Pettersson. Han påpekar bland annat att tanken om att en författares verk återspeglar dennes verkliga liv är mycket omtvistligt. Även Söderholm själv har konstaterat att dagböckerna bara visar en partiell bild av det skedda, liksom även dikterna gör. Tillsammans skapar dagböckerna och dikterna dock en blid av Kerstin Söderholms inre värld och ger en intressant inblick i en persons relation till sitt jag och dess förhållande med omvärlden.
Text: Riikka Sissala
Foto: Museiverket
Källor:
Ekberg, Henrik (red.). Uppslagsverket Finland, del 5, Schildts, 2007
Ekman, Michel. Finlands svenska litteraturhistoria. Andra delen: 1900-talet, Atlantis, 2000
Grankulla samskola 1907–1957: festskrift utgiven till skolans 50-årsjubileum i september 1957, Schildts, 1957
Pettersson, Torsten. Gåtans namn. Tanken & känslans mönster hos nio finlandssvenska modernister. Atlantis, 2001. 177–207.
http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/SoederholmKerstin
Publicerad litteratur:
1923 Röster ur tingen. Dikter.
1926 Mot ljuset på bergen
1928 Rödgula vägar
1930 Det var inte verklighet. Noveller.
1933 Ord i natten. Dikter.
1937 Porten. Dikter.
1941 Mörkret och människan
1944 Dikter i urval
1947 Endast med mig själv: Dagboksanteckningar 1913–1931. Med inledning av Karin Allard-Eklund.
1948 Endast med mig själv: Dagboksanteckningar. Senare delen. Åren 1931–1943.
1974 Dikter och prosa. I urval av Kerstin Berggren och Hadar Vessby.
Kerstin Söderholm var en del av den finlandssvenska modernistiska generationen fastän hon i dag blir något i skuggan av andra modernistiska författare, så som Rabbe Enckell och Solveig von Schoultz. Kerstin Söderholm var en känslosam och kultiverad lyriker som debuterade år 1923 med diktsamlingen Röster ur tingen. Söderholm fortsatte med att ge ut dikter i sex samlingar och en volym noveller mellan åren 1923 och 1941. Kerstin Söderholms dikter behandlar bland annat hennes upplevelse av naturen, hennes längtan efter gemenskap och hennes erfarenheter av ohjälplighet. Söderholm var en uppskattad poet av sin samtid och utmärks av sin tragiska livssyn som genomsyrar hennes verk.
Den avslöjande dagboken
Kerstin Söderholm skrev en omfattande dagbok som publicerades postumt enligt hennes egen önskan. Dagboken Endast med mig själv utkom i två delar 1947–1948 och sträcker sig tidsmässigt från den tid då hon var tonårig till att hon begick självmord i december 1943. Enligt Rabbe Enckell är dagboken Kerstin Söderholms originellaste och rikaste verk. Dagboken har av både Rabbe Enckell och Karin Allardt Ekelund ansetts innehålla viktig bakgrundsinformation för förståelsen av Söderholms lyrik. Till hur stor del dagböckerna berättar vem Kerstin Söderholm var har ifrågasatts av litteraturvetaren Torsten Pettersson. Han påpekar bland annat att tanken om att en författares verk återspeglar dennes verkliga liv är mycket omtvistligt. Även Söderholm själv har konstaterat att dagböckerna bara visar en partiell bild av det skedda, liksom även dikterna gör. Tillsammans skapar dagböckerna och dikterna dock en blid av Kerstin Söderholms inre värld och ger en intressant inblick i en persons relation till sitt jag och dess förhållande med omvärlden.
Text: Riikka Sissala
Foto: Museiverket
Källor:
Ekberg, Henrik (red.). Uppslagsverket Finland, del 5, Schildts, 2007
Ekman, Michel. Finlands svenska litteraturhistoria. Andra delen: 1900-talet, Atlantis, 2000
Grankulla samskola 1907–1957: festskrift utgiven till skolans 50-årsjubileum i september 1957, Schildts, 1957
Pettersson, Torsten. Gåtans namn. Tanken & känslans mönster hos nio finlandssvenska modernister. Atlantis, 2001. 177–207.
http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/SoederholmKerstin
Publicerad litteratur:
1923 Röster ur tingen. Dikter.
1926 Mot ljuset på bergen
1928 Rödgula vägar
1930 Det var inte verklighet. Noveller.
1933 Ord i natten. Dikter.
1937 Porten. Dikter.
1941 Mörkret och människan
1944 Dikter i urval
1947 Endast med mig själv: Dagboksanteckningar 1913–1931. Med inledning av Karin Allard-Eklund.
1948 Endast med mig själv: Dagboksanteckningar. Senare delen. Åren 1931–1943.
1974 Dikter och prosa. I urval av Kerstin Berggren och Hadar Vessby.
